Denna eviga väntan.
I början av november fick jag en anafylaktiskchock och hamnade på akuten.
De tog då massa standardprover som visade att något var fel.
Nya prover har tagits vid två tillfälle efter det.
De har varit sämre än de första.
Så läkaren bestämde sig för att göra en stor utredning av mitt blod.
Så än en gång fick sprut- och stickrädda jag åka och lämna massa rör med blod.
Svaren skulle komma inom några dagar.
För att få annat att tänka på åkte jag till kärleken som bor 40 mil bort.
Vi firade nyår innan jag åkte hem för att få besked.
Med en hel fjärilsfarm i magen slog jag numret för att få veta.
Alla svar hade inte kommit men de som var klara var av blandad kompott. Vissa var jättebra andra rena katastrofen. Därför hade ett annat prov skickats iväg för vidare analys.
Svaret skulle komma om 14-18 dagar...
Bara att vänta vidare med andra ord.
Men en dag kom posten med ett annat besked.
Jag skall till Hematologen den 14 februari.
Väntan blir inte bara 3 veckor längre. De kommer krävas en läkare för att ge mig besked!! 😳
Många tankar och scenario har passerat mitt huvud.
Men! Jag tänker
1. att om jag vore svårt sjuk så skulle inte läkarna vänta. Då hade de tagit in mig för vård med en gång.
2. Så länge jag inte fått en diagnos så är jag frisk.
3. Känner mig inte sjuk så då är det bara att leva på som vanligt.
Man måste ha en balans.
När läkaren sen talar om vad som är och vad som måste göras så har jag kvar mer kraft att bli frisk.
Kanske tänker fel, men det är denna inställning som tar mig vidare i livet just nu.
Är så tacksam att jag har kärleken och mina två bästa vänner att bolla mina tankar med.
De tre håller mig kvar på den väg jag valt att ta i denna väntan.
❤❤❤
Mina barn vet ännu inget för jag vill inte oroa dem.
Kanske ska ta tag i denna dagen nu.
Har ändrat några "måsten" till "borde"
Sista julbelysningen SKA iallafall ner innan jag åker till Malin i kväll.
Bubbel och middag står på agendan i kväll.
Ha en bra dag.
Glöm inte att du är snygg.
